Vad Cornucopia blundar för del 5

Cornu har ställt en massa frågor som är i princip identiska med de han ställde en gång på liberty silver. Jag besvarade dessa nedan. Titeln på Cornus blogginlägg visar ju ganska klart vilka han denna gång idiotförklarar från sin upphöjda allvetande tron: Är du en penningsystemhaverist?

Själv har jag ställt frågorna som följer i nästa blogginlägg till Cornu som han aldrig vågat svara på. Man kan ju undra varför Cornu är en penningreformshatare – får han bankskulder insatta på sitt konto av bankerna?  Jag menar hans blogg är ju enligt Cornu själv hans levebröd (visst är det egentligen sjukt – vi inbillar oss att ju mer bankskulder vi innehar på kontot desto rikare är vi :) ). Nåväl, här är mina svar på Cornus frågor:

1. Kan banken skapa krediter utan att det finns någon som vill låna dessa? [JA/NEJ]

Nej, då banker inte skapar krediter alls vid kontopåhittning. Bevis:

Ett betalningsmedel är ett medel som man BETALAR med (som sagt, det hörs på ordet). Att handla på krita innebär att man skjuter upp betalningen, inte att man slipper betala. Det bankerna gör är att hitta på två sk “krediter” på samma icke existerande pengar. En “kredit” som kunden sägs vara skyldig och som kunden anmodas betala intill graven. Den andra påhittade “krediten” är banken skyldig kunden (kundens kontoinnehav som är vad banken är skyldig ) – storbankskartellen har sett till att deras påhittade skuld, till skillnad från kundens, i princip aldrig behöver betalas. Mao banken följer inte den allmänna regel om att man ska betala sina skulder (iofs är både bankens och kundens skulder fullständiga påhitt från början men även här bör samma regler gälla båda parter – slipper en betalas sin påhittade skuld ska den andra också slippa).

I verkligheten har inte någon kredit heller skapats då bara en kredit kan skapas som skuld på en sak till en part. Om du går till korvgubben så skriver han en skuldlapp som han håller i kassaapparaten (och river när du kommer och betalar skulden). Korvgubben skriver INTE två skuldlappar på korven- en där du är skyldig korvgubben en korv, och en där korvgubben är skyldig dig en korv. Om både du och korvgubben är ömsesidigt skyldiga varandra en korv så är ingen skyldig en korv. Korvskulderna tar ut varandra och varken kredit eller en skuld på korv har funnits.
Bankerna skriver två skuldpapper på samma ickeexisterande pengar (pappret som kunden skriver på är kundens skuldlapp –  kundens kontoinnehav är bankens skuldlapp) så det är, i enlighet med ovan, inte en kredit eller skuld.

För att skriva det kort – om två krediter skapas samtidigt mellan två parter på samma pryl så har ingen kredit skapats överhuvudtaget för om båda samtidigt är skyldiga varandra samma pryl är ingen skyldig någon något – skulderna tar ut varandra och ingenting har lånats ut (det finns mao ingen ”låntagare” eller ”långivare” heller).

2. Kan du för dessa krediter handla något fysiskt, t ex ett hus, en bil eller hemelektronik? [JA/NEJ]

Nej, då banker inte lånar ut krediter, se ovan

3. Tar du emot dina bidrag eller din lön som en bankkontobalans? [JA/NEJ]

Ja, min lön kommer in som bankskulder så jag sitter med massa bankskulder på mitt konto. Jag är jätterik på bankskulder :)

4. Betalar du dina räkningar via en bankkontobalans? [JA/NEJ]
Nej, jag flyttar bankskulder till någon annans konto

5. Accepterar de du är skyldiga pengar betalning via bankkontobalans? [JA/NEJ]

Nej, detta då bankerna inga pengar lånat ut och inga pengar finns på kontot, På kontot finns bara bankskulder, inget annat; se fråga 7
6. Kan du köpa fysiskt guld eller silver med din bankkontobalans? [JA/NEJ]

Nej, jag betalar inte mottagaren pengar, jag ökar bara kontomottagarens innehav av bankskulder

7. Höll banken en pistol mot ditt huvud när du tog dina lån? [JA/NEJ]

Nej, lika lite som banken ”lånat ut” något. Bevis:

a) Kundens konto är bankens skuld till kunden och INGET annat (som kunden, än så länge, kan kräva att banken betalar genom t.ex bankomatuttag)

b) Allt som banken ”lånar ut” och sätter på kundens konto är mao bankens skuld

Banken ”lånar” mao tillbaka allt den hittar på och kluddar på kundens konto så att ”kunden” och banken hamnar i skuld på samma ickeexisterande pengar.

Det är ekvivalent med att jag ”lånar ut” en hammare och stoppar i din verktygslåda – men innan du ens hinner se hammaren ”lånar” jag tillbaka hammaren – då är det ju absurt att påstå att jag har ”lånat ut” en hammare till dig.
8. Har du något eget ansvar för att du lånat pengar? [JA/NEJ]
Nej,  Då jag inte har lånat pengar (se ovan)

Jag har inte större skyldighet att betala mina påhittade skulder till banken än banken anser sig ha att betala sina skulder till kontokunder
9. Kan du ta ut din bankkontobalans som kontanter? [JA/NEJ]

Ja, i väldigt begränsad omfattning men det finns uttagsbegränsningar samt att det mesta inte går att betala med pengar – man måste bolla bankernas skulder mellan konton och man betalar som sagt inga pengar då bara innehavet av bankskulder ökas eller minskas på kontona. Med införandet av det kontantlösa samhället behöver bankerna aldrig betala sina skulder till kontoinnehavare.

10. Om du flyttar din bankkontobalans till ett konto med ränta, betalar banken dig ränta då? [JA/NEJ]

Nej banken betalar mig ingenting i ränta – annat än om jag tar ut pengar i form av kontanter – annars får jag bara än mer bankskulder på mitt konto – jag blir mao än rikare på bankskulder

11. Kan du köpa fysiska saker för den balans denna ränta ger dig? [JA/NEJ]
Samma fråga som fråga 6
12. Måste banken ha lika mycket inlåning, upplåning och finansiering som utlåning, eller rent av mer? [JA/NEJ]

Nej, Banken lånar varken ut eller in något alls till kundkonton, se bevis fråga 1 och bevis i fråga 7

——–

Läs mitt inlägg som förklarar hur ”penningsystemet” ( bankskuldbollnings-systemet  är ett mer adekvat uttryck)  är uppbyggt:

Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Här  är enkla frågor som ni kam skriva ut och fråga vänner, bekanta eller arbetskamrater (eller dela ut). Frågorna bör ställas i ordningsföljd

Vad finns på ditt bankkonto?

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
Mervyn King, Chef för Bank of England -en officiell penningsystemshaverist enligt Cornu

Advertisements
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

4 Responses to Vad Cornucopia blundar för del 5

  1. Olov + Oskar says:

    Jag fattar verkligen inte ditt resonemang under punkt 1. Om jag lånar 3 miljoner av säg sbab för att bygga ett lösvirkeshus varför behöver jag betala lånet till sbab om sbab inte behöver betala mina hantverkare? En av hantverkarna vill ha betalt i en annan valuta. Blir det någon skillnad då? Om min kompis Nisse har lånat 3 mijloner av en annan bank och sen satt in dem på ett sparkonto hos sbab – har sbab ingen avsikt att någonsin betala tillbaka dem till honom?

    Eller om jag handlar en oxfilé på krita hos ICA (på kredit från ICA banken). Får inte ICA handlaren betalt för oxfilén då? Eller gäller det bara andra typer av lån?

    • Lincoln says:

      Men du lånar inte 3 miljoner svenska kronor av banken – du “lånar” bankens skuld på 3 miljoner. Det är lätt att inse:
      1) Det du har på ditt konto är bankens skuld till dig – mao det är vad banken lånar av dig (som du kan kräva att banken betalar genom t.ex bankomaten)
      2) När banken påstår att de “lånar ut” 3 miljoner till ditt konto så lånar du mao ord tillbaka dem till banken i samma stund de kluddas på kontot – detta då ditt kontoinnehav är bankens skuld till dig och inget annat

      Så banken “lånar” tillbaka allt som de påstår att lånat ut till dig så att i verkligheten har inget lånats ut – bara två påhittade skulder på 3 miljoner kronor skapas, de är
      1) Skuldlappen du skrev på som är din påhittade skuld till banken på 3 miljoner kr
      2) Ditt kontoinnehav som är bankens skuld på 3 miljonen kronor till dig

      Så, INGA pengar är utlånade, bara två påhittade skulder är skapade

      Det är precis samma sak som om jag lånar ut en hammare till dig som jag lånar tillbaka i samma stund. Varken du eller jag skulle då ha lånat ut en hammare – men trots det skriver jag två skuldlappar där du och jag ömsesidigt är skyldiga varandra samma hammare. Sedan inbillar jag dig att bara din påhittade skuld är riktig och att du måste betala tillbaka den – men min påhittade skuld behöver jag aldrig betala till dig. Bankbedrägeriet är inte svårare än så.

      Så banken har inget lånat ut men satt både dig och sig själv i en påhittad skuld. Banken inbillar dig att du måste betala din skuld till banken oavsett vad men banken har samtidigt lurat i alla att bankens påhittade skuld på 3 miljoner ÄR pengar. Detta genom att fixa ett system där bankerna som kartell kan bolla runt sina skulder intern mellan kontona (genom Riksbankens RIX-system)..

      Detta är också lätt att inse. Det du, Olof, har på ditt bankkonto är bankens skuld till dig (som du, som sagt, t.ex kan kräva att banken betalar genom bankomatuttag). Din polare Oskars bankkonto är Oskars banks skuld till Oskar. Låt säga att du gör en överföring på 1000 kronor från ditt bankonto till Oskars bankkonto. Då betyder det att du får 1000 kronor mindre på ditt konto medan Oskar får 1000 får mer. Men ditt och Oskars konton är ju bara bankernas skulder på pengar till dig och Oskar. Så i verkligheten har bara du fått mindre med bankskulder på ditt konto medan Oskar har fått mer av sin banks skulder på sitt konto. Ni har bara bollat bankernas skulder mellan er och ingen av er har fått betalt i pengar – ni har bara fått mer eller mindre med bankskulder på era konton.

      Genom att storbankskartellen kan bolla runt sina egna skulder genom kontosystemet som ovan slipper bankkartellen som helhet att någonsin betala sina skulder till kunderna (införs det kontantlösa samhället slipper bankerna för evigt betala sina skulder till kontoinnehavarna – det kontantlösa samhället är mao storbankskartellens dröm då de då aldrig behöver betala sina skulder såsom t.ex vid en bankrun)

      Så det är en illusion att vi betalar varandra pengar genom bankkonton – det vi gör är att bolla runt bankskulder så att bankerna ska slippa betala sina skulder. Samtidigt tar, som sagt, bankerna till precis alla medel för att skuldslavarna ska betala sina samtidigt påhittade skulder.

      Slutligen:
      Då bankerna alltid sätter sig i lika påhittad djup skuld till kontoinnehavaren som kontoinnehavaren till banken så är bankerna sammanlagt exakt lika skuldsatta som alla skuldslavarana tillsammans. Bankerna har dock, som sagt, sett till att de helst aldrig ska behöva betala sina skulder – om någon försöker tvinga dem är de “to big to pay”.

  2. Olov + Oskar says:

    Tyvärr jag förstår fortfarande inte ditt resonemang. Analogin med hammaren stämmer bara om personen som vill låna hammaren väljer att förvara den hos den som lånar ut den, tills dess att den behövs. Det är precis så det funkar med bankkonton.

    När jag har 3 miljoner på mitt konto och väljer att betala mina hantverkare (varav en i euro) så får jag värde för motsvarande 3 miljoner. (Kan man hoppas i alla fall om man inte anställt nån fuskbyggare.)

    Visst man kan se det som att hantverkarna då har en fordran på banken. Men i slutändan är det väl så med mynt och sedlar också? De är en fordran på riksbanken. Det gäller väl alla typer av betalningsmedel som inte har något värde i sig självt?

    Hantverkarna ser ju i sin tur till att få värde för sin fordran på banken.. osv.

    • Lincoln says:

      Roligt att du vet så mycket fastän du låtsas vara ovetande – för din terminologi avslöjar din spelade okunskap 🙂 Dina argument är standardargumenten som används för att dunkla till det.

      “Analogin med hammaren stämmer bara om personen som vill låna hammaren väljer att förvara den hos den som lånar ut den, tills dess att den behövs. Det är precis så det funkar med bankkonton.”

      Nä, det är inte så bankkonton funkar! Det du beskriver är ett Shurgard-system som är ren förvaring. Dvs du förväntar dig att Shurgard bara förvarar din hammare och att de inte lånar den. Du har inget förvaringskonto på banken – banken “lånar” tillbaka allt det de “lånar ut” i samma stund som de påstår att de lånat ut det till dig – det har aldrig ens kommit in på ditt konto. Dagens kundkonton på banken är inga förvaringskonton – det enda du har på kontot är bankens skuld på pengar – du har varken en hammare eller pengar där.

      “Visst man kan se det som att hantverkarna då har en fordran på banken”

      Mer träffande är att säga att:
      “Visst man kan se det som att banken har en skuld till hantverkarna” – fast det är för vagt det med – BANKEN HAR EN SKULD TILL HANTVERKAREN! Just att du undviker att skriva bankens skuld samt gör det vagt med uttryck som “visst kan man se det som” – avslöjar din spelade okunskap.

      För det är ju det som bankerna helst inte vill ska framkomma.

      “Men i slutändan är det väl så med mynt och sedlar också? De är en fordran på riksbanken”

      Nä, vad har Riksbanken för skuld till dig om du går upp med en 1 000 lapp till Riksbanken och du kräver att riksbanken ska betala sin skuld? Du kanske får en klapp på axeln och ett litet överseende leende. Kanske ger de dig en nytryckt 1 000 lapp i ersättning i utbyte mot den gamla för att vara snäll mot dig. Men jag kan ha fel 🙂 berätta för mig vad för skuld du har att utkräva av Riksbanken för din 1000-lapp – en cykel kanske? 🙂

      “Hantverkarna ser ju i sin tur till att få värde för sin fordran på banken”

      Och hur betalar banken sin skuld menar du? Poängen är just att banken aldrig ska behöva betala sina skulder till kontokunderna. Att folk tror att de betalar varandra pengar när de egentligen bara bollar bankernas skulder mellan sig så att bankerna ska slippa betala sina skulder ingår i detta. Banken kan bara betala sin skuld till kunder genom att kunden gör kontantuttag – det är därför som bankerna till varje pris vill täppa till det hålet och helst införa det kontantlösa samhället för då är de garanterade att ALDRIG behöva betala sina skulder till kunderna.

      En fråga till dig – varför spelar du okunnig?

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s